onsdag 26 mars 2014

USA-drönare använder svensk teknik

Hur hjälpsamma vill Sverige vara egentligen?
F.d. neutrala Sverige!

När tillfrågades medborgaran om NATO tillhörighet?

Vore det inte lämpligt nu inför EU-valet, att de politiska partierna i Sverige deklarerar sin ståndpunkt, om de folkvalda skall representera och kunna säga sig demokratiskt valda av folket?

Är det kanske DEMOKRATUR, som råder istället för DEMOKRATI, som det så vackert heter på "pappret" ?



Nato är inget hållbart alternativ


SVT:

USA-drönare använder svensk teknik
Svenska satellitstationer gör det möjligt för USA att skicka styrsignaler till fjärrstyrda attackdrönare, uppger TV4 Nyheterna. – Det är en skam för Sverige att man gör så här, säger David Webb, freds- och konfliktforskare på Leeds universitet.
USA:s styrkor får hjälp av det svenska statliga Rymdbolaget att föra krig på distans.
Det avslöjar TV4 .
En granskning visar att statliga Swedish Space Corporation (SCC), tidigare Rymdbolaget, har samarbete med några av världens största vapenföretag, till exempel Boeing, Lookheed Martin, samt amerikanska flygvapnet.


Länk Svenska Freds:

Märkligheter och missuppfattningar i försvarsdebatten

"Som en konsekvens av händelserna i Ukraina präglas den svenska försvarsdebatten just nu av vem som satsar mest. Anna Ek går i sin senasteblogg igenom märkligheter och missuppfattningar i den svenska försvarsdebatten. Är det egentligen någon skillnad mellan blocken - och handlar det verkligen om nya satsningar?

Hon ifrågasätter också de vanliga jämförelserna mellan försvarsbudgeten och BNP. BNP har inget med statens budget att göra. Om försvarsutgifterna ska ökas till 2 procent av BNP från dagens 1,2 procent, skulle det innebära 30 miljarder kronor utöver dagens 47 miljarder. Var finns de politiska förslagen som berättar var de pengarna ska komma ifrån? Hon visar också att bilden av att Sverige gjort omfattande neddragningar av försvaret inte stämmer."

Länk till Anna Ek Svenska Freds:

Precis som under kalla kriget
"Som en konsekvens av händelserna i Ukraina präglas den svenska försvarsdebatten just nu av vem som satsar mest och vem som inte gör det. SVT Agenda ska nu på söndag bland annat ha en debatt mellan försvarsberedningens ordförande Cecilia Widegren (M) och Peter Hultqvist, försvarspolitisk talesperson och ordförande för riksdagens försvarsutskott (S). Den ska bli intressant att se, för skillnaderna dem emellan är inte så stora som de vill försöka få det till.
--------

I veckan gick exempelvis Anders Borg ut och öppnade för mer pengar till försvaret, även om det är oklart hur mycket pengar det rör sig om. Carl Bildt har tidigare meddelat att vi måste satsa på ubåtar för att behärska Östersjön (till det hisnande priset 1,5 miljarder per ubåt. Om vi bara gör denna satsning, då är vi till och med världsbäst enligt utrikesministern). Lyssnar vi till försvarspolitikerna låter det som att alla är ansvarsfulla och beredda att storsatsa, överrumplade av händelseutvecklingen kring Ukraina och Krim. Men det finns några saker som jag vill lyfta fram för att bredda förståelsen av försvarsdebatten något.
--------
Men nej visst, satsa på dyra vapensystem ni. Skolorna kan ju exempelvis alltid blanda bark i knäckebröden framöver.
---------

På tal om kalla kriget. Vi är många som är oroade över vad som kommer att hända i relationerna mellan Öst och Väst framöver. Men att fortsätta enligt kapprustningens logik innebär att vi aldrig kommer vi lyckas nå en långsiktig fred och säkerhet. Att ena sidan står och pekar på vad de gör på den andra leder oss längre bort från det viktiga arbetet för nedrustning och samarbete. Att ropa på mer vapensatsningar kommer inte lösa något. Jag är bekymrad över hur lite detta diskuterats i försvarsdebatten. Och hur liten analyskapaciteten verkar vara på att höja blicken. Om det nu är oacceptabelt med folkrättsbrott, vilket det är, måste alla behandlas lika inför lagen. Det är ett folkrättsbrott att annektera Krim. Men det var också ett folkrättsbrott att invadera Irak. Om en anser sig ha rätten att bryta lagen och rättfärdiga detta utifrån egna definierade strategiska mål, riskerar fler att göra samma sak. Resultatet? Mindre fred och säkerhet. Inte mer. Journalisten Jenny Nordberg skrev för inte så länge sedan en träffande analys av läget: ”Varför Gjorde Ingen Något?”.
---------
Såväl Rysslands nuvarande upprustning som Natos/Västs höga utgifter över tid, utgör därför en del av grundorsaken till varför vi står där vi står i dag. Nu kanske någon sitter där hemma och tänker att ”Men det är väl ändå för väl att västvärlden inte dragit ner på sina utgifter nu när Ryssland upprustar och agerar hotfullt”. Jag skulle i så fall vilja vända på perspektivet och ställa följande fråga: på vilket sätt har då våra höga militära utgifter hindrat Ryssland från att göra just detta? Vad kunde vi har gjort annorlunda? Spenderat ännu mer?
------------
Länder mäter sig mot varandra, speglar sig i varandra och söker erkännande för att bli lika viktiga, eller större, än sin motpart. Detta system är inte hållbart i längden. Det är en återvändsgränd."

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar